P1 Dokumentär

När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd. När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Märta Myrstener Producent: Ylva Lindgren Slutmix: André Ljungberg

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd. Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja. Planer på att leva i celibat När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet. När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ. Dokumentären är gjord 2023. Reporter: Aleksa Lundberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix av: Tor Sigvardsson

Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker var folk egentligen menar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia. Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya mikrofon som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå. Möt en utbrända vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären. Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige. Musiken är komponerad av Niklas Fernquist. 30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges Radio Mia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges Radio En dokumentär av Mia Blomgren 2025. Medproducent Sofia Kottorp. Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk i mörkret vid Nordpolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig. 126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat. Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen. För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna. Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020. Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna. Musiktekniker: Johan Hyttnäs Ljudteknik: Olle Sjöström Slutmix: Tor Sigvardsson Reporter: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström

Avslöjanden och unika berättelser om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst. Polisen Rissa Seidou vill rädda liv I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige. Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Tor Sigvardson Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Mats Karström är skogsräddare. I 35 år har han sökt upp gammelskogar som inte avverkats och saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen. Reporter: Jenny Berntson Djurvall. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardson Ett program från 2022.

I flyttbilen delar de allt: trasig barndom, erfarenheter av missbruk och kantstötta relationer. Tills Pygge svänger av på en helt ny väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö. Alkoholism Båda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de. Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft. Flyttbranschen förändras Uffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster. Genom Malmö I programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet. Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025. Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Viktor Tjernell

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid. Reporter Lotten Collin Producent Håkan Engström Slutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken. Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer. När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig. Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025. Producent: Ylva Lindgren Slutmix: André Ljungberg

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar. I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år. Emirhan hyllas på sin studentdag Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen. Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son. Reporter: Randi Mossige-Norheim Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Elin Hagman Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.

I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset. På Rätansgården skulle knarkarna bli välfungerande medborgare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt. Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi. Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen. I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra. Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. Rätansgården, ett behandlingshem i Jämtland, för narkomaner. Där pågick en typ av psykodynamisk gruppterapeutisk behandling som inte används idag. Bland annat maratonlånga sessionerna i grupp där alla fick stå till svars inför hela gruppen för sitt beteende. En hård metod som tog hårt på många. Februari 2025 Reporter: Josephine Schneider Producent: Håkan Engström Slutmix; Jakob Lalér Originalmusik: Theodor Wolter och Johan Arrias

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt. Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn. Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias. Antroposofin skapade ett utanförskap Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor. För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias. Reporter: Tobias Aspelin Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Jacob Gustavsson Från 2023.

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metal musiken hittar han en spricka av frihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrouz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet har jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället. Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör. Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägsen. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött. Men så ser han att ett av hans favorit metalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han veta att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen? Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025. Producent: Anna Frey Slutmix: Christian Jangegård

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia. Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen. Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. Reporter: Daniel Värjö Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor Sigvardsson Ett program från 2023.

Hempa och Madde överlever ett kroppsligt krig. När Hempa tvingas amputera armar och ben fortsätter de kämpa för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2015 utlöser bakterier en immunförsvarets atombomb inuti Hempa. Han tvingas amputera armar och ben. Deras dotter Mireya är då två år gammal. Efter en njurdonation råder det fred i Hempas kropp. Men freden är lika skör som Hempas skelett efter amputeringen. Och de långtgående konsekvenserna efter sepsis – blodförgiftning – är i stort sett outforskade. – Om jag inte fortsätter kämpa för oss och vårt förhållande, känns det som att allt man har gjort är bortkastat. Jag måste ge honom chansen att kunna ta hand om sig själv, säger Madde efter njurdonationen 2016. Dokumentären skildrar en kärlekshistoria på nära håll med inspelningar som spänner över mer än tio år. Programmet är en fristående del av dokumentärserien Hempas Kamp från 2016 där lyssnaren får följa den blodiga kampen mot sepsis och vara med när barndomsvännen Kalle-Ville donerar sin ena njure till Hempa. Ett program från 2025. Av: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström Ljuddesign: Olle Sjöström Slutmix: Staffan Schöier

I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo. Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg. Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på? Ett program av Moa Lichtenstein. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima Shams Originalmusik: Felix Axemo och Jonas Thunberg Programmet är gjort 2019.

När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaninge. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella. När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra. Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv. – Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina. Almas död i lumpen är en dokumentär av Sigrid Edsenius och Fanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar. Producent: Anna Frey Slutmix: Saga Rodrick och Staffan Schöier Programmet är gjort 2025. Hit kan du vända dig om du mår dåligt: Minds självmordslinje 90 101 Jourhavande medmänniska 08 702 16 80 Jourhavande präst 112 Akut 112 Till dig som har självmordstankar - 1177 Suicide Zero

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn. Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort. Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet. Dokumentären gjordes 2023. Reporter: Elinor Ahlborn Producent: Anna Frey Slutmix av: Tor Sigvardson Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få. Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn. Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88. Brottsofferjouren Sverige – erbjuder stöd till den som utsatts för brott. Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män. Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp. Polisen – information om hur anmälan går till.

2013 skickade företaget Björn Borg en hemlig kurir till Nordkorea för att smuggla in underkläder. Nu berättar kuriren om resan och den urspårade reklamkampanjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med ett viralt jippo som kapades av oväntade krafter. Som en del av kampanjen “Weapons of mass seduction” hade företaget Björn Borg bett allmänheten att rösta fram en plats där man skulle släppa hundratals rosa kalsonger från luften. Men ingen hade räknat med internets kraft. När ryktet om kampanjen spritts till Sydkorea och publikens val föll på Pyongyang i Nordkorea bestämde man sig för att istället skicka någon till landet inkognito, med väskan full av kalsonger. Kurirens identitet hemlighölls och den svenska ambassaden fick inte veta att en ensam person skulle resa till den kommunistiska militärdiktaturen i reklamsyfte. – Jag tackade ja utan att tänka efter. Såhär i efterhand känns det helt absurt att jag åkte till Nordkorea ensam för att göra sexig reklam, säger kuriren. En dokumentär från 2025. Av: Robin Jonsson Producenter: Ylva Lindgren och Anna Johannessen Slutmix: Fredrik Nilsson